Plan för avel med linderödssvin

 

Rasens bakgrund
Vid Skånes djurpark har man sedan början av 1950-talet hållit en svinstam som kommer från Linderödsåsen. Djuren har där hållits som utegångssvin. På uppdrag av dåvarande Lantbruksstyrelsen och Fredriksdals friluftsmuseum gjordes 1991-92 en utredning och en inventering av rasen. Utredningen visade att linderödssvinet var en relativt opåverkad restpopulation av en äldre svensk svinras.

Förutom de djur som från början kom från Linderödsåsen, hittades ett djur med ursprung från Hallandsåsen. Totalt registrerades 3 galtar och 5 suggor. Dessa djur (founders) blev grunden till dagens genbank.

 

Föreningen Landtsvinet
Föreningen Landtsvinet bildades 1992 för att i första hand bevara linderödssvinet som en oförädlad lantras med hjälp av genbanksverksamhet. Genbanksverksamheten omfattar bl.a. registrering av enskilda djurs identitet och härstamning. Föreningen vill också verka för en sund och naturlig svinhållning i allmänhet. I slutet av 2009 hade föreningen 210 medlemmar.

 

Identifiering och registrering av djur
Registrering av djurs identitet och härstamning skall ske enligt de regler som finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin och enligt Föreningen Landtsvinets regler för registrering inom föreningens genbankssystem. Med härstamning avses identitetsuppgifter om djurets mor, far, samt mor och farföräldrar. Djurs härstamning skall styrkas med uppgifter från genbanksverksamhet. Djuren registreras i dataprogrammet ”Genbanken på internet” där man kan följa varje individ tillbaka till founderdjuren. För att underlätta avelsrådgivningen kan man i programmet göra fiktiva parningar.

 

Rasens kännetecken
Linderödssvinen kännetecknas exteriört av en robust och något rund kroppsform. De är härdiga och har god motståndskraft mot sjukdomar. De har en stark benstomme och ett välutvecklat tryne. Djuren är oftast svartfläckiga och har en gråvit, brunröd, eller ibland gulaktig (stickelhårig) grundfärg. Gråvita djur har oftast få och stora fläckar medan brunröda djur har ofta många och mindre fläckar, enfärgade djur kan förekomma. Öronen kan variera lite i storlek, vanligen är de medelstora och något slokande. De har bra föräldraegenskaper, en god fodersöks- och foderomvandlingsförmåga även när det gäller inhemska fodermedel med låg proteinhalt. Linderödssvin har en hög andel överlevande griskultingar (se uppföljande statistik).

 

Avelsmål
Rasen linderödssvin skall bevaras utan inkorsning av andra stammar eller raser. Målet är att stabilt ha minst 500 djur i genbanken varav minst 1/3 skall vara galtar. Ökad och bättre information och att lättare få avsättning för eventuella överskottsgrisar kan förhoppningsvis bli stimulerande åtgärder.

 

Bredast möjliga genetiska variation och för rasen utmärkande egenskaper, som klimatisk härdighet, motståndskraft mot sjukdomar, lynne och föräldraegenskaper, starka ben och bra benställning (särskilt viktigt för avelsgaltar), ska bibehållas.

 

Avelsstrategi
Stammen av linderödssvin härrör från åtta ursprungsdjur från tre olika linjer; skåne-, sörmlands- och hallandslinjen. Parningar mellan de åtta ursprungsdjuren och parningar med och mellan dessa djurs avkommor utgör de s.k. ursprungsparningarna. Avelsarbetet syftar till att behålla så mycket som möjligt av den genetiska variationen från ursprungsparningarna. Ett annat mål är att ha minst 10 genbanksbesättningar (med minst 10 galtar och 10 suggor) med minst 80 % gener som härstammar från skånelinjen. I avelsstrategin ingår också att hålla koll på inslaget från foundersuggan från Halland så att det ska finnas minst 10 besättningar (med minst 10 galtar och 10 suggor) med minst 15 % gener som härstammar från henne.
I övrigt får man fritt para han- och hondjur från olika linjer inom rasens genbankssystem.

 

För att inte riskera att förlora genetisk variation har en rapport tagits fram över de genbanksdjur som om de inte går vidare genom avkomma, tappar flest anfäder i den historiska genbanken. Särskilda åtgärder vidtas för att dessa djur inte ska falla bort.

 

Den uppgjorda avelsstrategin leds och följs upp av ett av föreningen utsett avelsråd.

 

Antal avelsdjur och uppföljande statistik
Från genbanksrapporterna sammanställs årligen en omfattande statistik som publiceras i medlemstidningen Linderödaren. Utöver antal djur och besättningar följs defekter upp som kan ha arvbarhet (bl a krokstelben) samt kullstorlek och slaktvikt.

 

Vid årsskiftet 2009-2010 fanns 102 genbanksbesättningar med 72 galtar och 187 suggor = 259 avelsdjur. Tendensen har under de senaste 5 åren varit stabil, med en liten ökning av antalet genbanksdjur från 230 till 259.

 

Statistik för 2002-2008 visar på drygt 8 födda kultingar i snitt per kull, varav ca 7 överlever. Då räknas såväl dödfödda som avlivade bort.

 

Hittills har inte tillräckligt många slaktvikter redovisats för att siffrorna ska vara helt tillförlitliga. De pekar på en slaktvikt för ett 12 månaders linderödssvin på ca 90 kg skållat (med huvud och fötter) och 60-70 kg flått (utan huvud och fötter).

 

Avelsarbetets genomförande

• Särskilt kontrollerade och godkända besättningar bildar genbank med skyldighet att delta i av föreningen fastställt registrerings- och rapporteringssystem.

 

• Endast renrasiga djur får användas i aveln.

 

• Nära släktskapsparningar bör undvikas.

 

• Största möjliga handjursanvändning skall tillämpas.

 

• Enskilda djur skall vara identifierbara enligt Jordbruksverkets föreskrifter om märkning av grisar.

 

• Djur med medfödda missbildningar och djur med ärftliga defekter skall inte användas i aveln.

 

• Genbanksintyg skall följa samtliga djur som säljs som livdjur från genbanksbesättning.

 

• Djurägare med genbanksbesättning äger endast rätt att till sin besättning ta in djur med genbanksintyg eller efter särskilt beslut av föreningen.

 

• Föreningen skall genom stickprovskontroller utöva tillsyn av genbanksverksamheten i enskilda besättningar.

 

Avelsplanen skall omprövas vart femte år.

 

Ändringar i avelsplanen skall ske i samråd med Jordbruksverket.

 

Föreningen Landtsvinets styrelse 18 maj 2010.
Jonny Häll