PLAN FÖR AVEL MED LINDERÖDSSVIN
Godkänd av Jordbruksverket 2015, reviderad dec 2017 (ännu ej behandlad av Jordbruksverket)

Rasens bakgrund
Vid Skånes djurpark har man sedan början av 1950-talet hållit en
svinstam som kommer från Linderödsåsen. Djuren har där hållits som
utegångssvin. På uppdrag av dåvarande Lantbruksstyrelsen och
Fredriksdals friluftsmuseum gjordes 1991-92 en utredning och en
inventering av rasen. Utredningen visade att linderödssvinet var en relativt
opåverkad restpopulation av en äldre svensk svinras.

Förutom de djur som från början kom från Linderödsåsen, hittades ett djur
med ursprung från Hallandsåsen. Totalt registrerades 3 galtar och
5 suggor. Dessa djur (founders) blev grunden till dagens genbank.

Föreningen Landtsvinet
Föreningen Landtsvinet bildades 1992 för att i första hand bevara
linderödssvinet som en oförädlad lantras med hjälp av genbanksverksamhet.
Genbanksverksamheten omfattar bl.a. registrering av
enskilda djurs identitet och härstamning. Föreningen vill också verka för
en sund och naturlig svinhållning i allmänhet. I slutet av 2016 hade
föreningen 386 medlemmar.

Identifiering och registrering av djur
Registrering av djurs identitet och härstamning skall ske enligt de regler
som finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:13) om
märkning och registrering av svin och enligt Föreningen Landtsvinets
regler för registrering inom föreningens genbankssystem. Med
härstamning avses identitetsuppgifter om djurets mor, far, samt mor och
farföräldrar. Djurs härstamning skall styrkas med uppgifter från
genbanksverksamhet. Djuren registreras i dataprogrammet ”Genbanken
på internet” där man kan följa varje individ tillbaka till founderdjuren. För
att underlätta avelsrådgivningen kan man i programmet göra fiktiva
parningar.

Rasens kännetecken
Linderödssvinen kännetecknas exteriört av en robust och något rund
kroppsform. De är härdiga och har god motståndskraft mot sjukdomar. De
har en stark benstomme och ett välutvecklat tryne. Djuren är oftast
svartfläckiga och har en gråvit, brunröd, eller ibland gulaktig (stickelhårig)
grundfärg. Gråvita djur har oftast få och stora fläckar medan brunröda djur
har ofta många och mindre fläckar, enfärgade djur kan förekomma.
Öronen kan variera lite i storlek, vanligen är de medelstora och något
slokande. De har bra föräldraegenskaper, en god fodersöks- och
foderomvandlingsförmåga även när det gäller inhemska fodermedel med
låg proteinhalt. Linderödssvin har en hög andel överlevande griskultingar
(se uppföljande statistik).

Avelsmål
Rasen linderödssvin skall bevaras utan inkorsning av andra stammar eller
raser. Målet är att stabilt ha en effektiv populations storlek på 500 djur i
genbanken.

Bred genetisk variation och för rasen utmärkande egenskaper, som
klimatisk härdighet, motståndskraft mot sjukdomar, lynne och
föräldraegenskaper, starka ben och bra benställning (särskilt viktigt för
avelsgaltar), ska bibehållas.

En förutsättning för ett långsiktigt bevarande nära in situ är att de
huvudsakligen hålls som utegångsgrisar i små besättningar för
hushållsbruk.

Avelsstrategi
Stammen av linderödssvin härrör från åtta ursprungsdjur från tre olika
linjer; skåne-, sörmlands- och hallandslinjen. Parningar mellan de åtta
ursprungsdjuren och parningar med och mellan dessa djurs avkommor
utgör de s.k. ursprungsparningarna. Målsättningen är att alla djur ska
minst 70 % inslag av skånelinjen. Inslaget från hallandslinjen är 7,7 %,
denna andel bör öka. I sörmlandslinjen föds fler ojämna kullar än i de
andra linjerna, önskvärt att procentuella inslaget från denna linje minskar
något.

För att inte riskera att förlora genetisk variation har en rapport tagits fram
över de genbanksdjur som om de inte går vidare genom avkomma, tappar
flest anfäder i den historiska genbanken. Särskilda åtgärder vidtas för att
dessa djur inte ska falla bort.

Den uppgjorda avelsstrategin leds och följs upp av ett av föreningen utsett
avelsråd.

Antal avelsdjur och uppföljande statistik
Från genbanksrapporterna sammanställs årligen en omfattande statistik
som publiceras i medlemstidningen Linderödaren. Utöver antal djur och
besättningar följs defekter upp som kan ha arvbarhet (bl a krokstelben)
samt kullstorlek och slaktvikt.

Vid årsskiftet 2016-2017 fanns 178 genbanksbesättningar med 164 galtar
och 383 suggor = 547 avelsdjur, vilket gör ett snitt på 3,1 djur/besättning.
Antalet genbanksdjur har under de senaste 5 åren ökat från 347 till 547.
Statistik för 2012-2016 visar på drygt 8 födda kultingar i snitt per kull,
varav ca 7 överlever. Då räknas såväl dödfödda som avlivade bort.

Rapporterade slaktvikter ändrar sig inte mycket mellan åren. Slaktvikten
för ett 12 månaders linderödssvin ligger på 90-100 kg skållat (med huvud
och fötter) och 70-80 kg flått (utan huvud och fötter).

Avelsarbetets genomförande
• Särskilt kontrollerade och godkända besättningar bildar genbank
   med skyldighet att delta i av föreningen fastställt registreringsoch
   rapporteringssystem.
• Endast renrasiga djur får användas i aveln.
• Nära släktskapsparningar bör undvikas.
• Största möjliga handjursanvändning skall tillämpas.
• Enskilda djur skall vara identifierbara enligt Jordbruksverkets
   föreskrifter om märkning av grisar.
• Djur med medfödda missbildningar och djur med ärftliga defekter
   skall inte användas i aveln.
• Genbanksintyg utfärdas av föreningen.
• Djurägare med genbanksbesättning äger endast rätt att till sin
   besättning ta in djur med genbanksintyg eller efter särskilt beslut av
   föreningen.
• Föreningen skall genom stickprovskontroller utöva tillsyn av
  genbanksverksamheten i enskilda besättningar.
Avelsplanen gäller till och med 2020-12-31.
Ändringar i avelsplanen skall ske i samråd med Jordbruksverket.